Det finns killar som inte svarar när dess flickvänner ringer, som hittar på ursäkter för att inte ses, som förändras totalt när dess vänner är i närheten. Killar som säger hora och killar som tappar förståndet för ett tag.

Det finns tjejer som sitter med örat tryckt emot en tutande telefonlur kvällarna i ända, tjejer som får en klump i magen när pojkvännen har druckit för mycket, som får höra nedvärderande saker från de de älskar mest. Tjejer som tittar ner i marken och säger "Jag gick in i en dörr".

Och så finns det han. Han som gör frukost när du vaknar och är hungrig. Han som hyr en bil, hämtar upp dig och tar in på hotell med dig när du inte vill sova själv. Han som kommer med små överraskningar lite hela tiden "bara för att". Han som stöttar dig, uppoffrar sina egna nöjen för dina behov, muntrar upp dig när du inte ens behöver uppmuntran. Han som säger Ja det låter kul, det gör vi. Är snäll mot dina vänner och nervös för vad din familj ska tycka om honom. Skämmer bort dig med presenter och komplimanger och som friar till dig på skoj i rulltrappor och på gator i Paris.

Och så finns det jag. Jag som undrar vad jag gjort för att förtjäna honom. Och så finns det dem. De som tror att de inte gör det.